Om oss

Vi bor på en s.k. fjällägenhet. Anders är barnfödd här och femte generationen rakt nerstigande från den omtalade Noak i Virisen. Virisen var länge väglöst land. Elektricitet fick man först år 1986 och väg byggdes så sent som 1993. När Anders skulle börja skolan färdades han med båt till Boijtikken i änden av sjön och vidare med buss till Dikanäs för att där bo inackorderad i familj under veckorna. På vintern fick han istället åka skoter. Idag kommer skolbussen och skjutsar barnen de 5,5 milen till Tärnaby så utvecklingen går framåt.
När vi för drygt 10 år sedan bosatte oss här var markerna kraftigt igenväxta. Det var många år sedan Anders föräldrar slutade ha kor och får. 1997 köpte vi 10 angoragetter och idag håller gården på att åter se ut som den gjorde då Anders föräldrar, Solveig och Uno, ensam bodde i byn och hade djur och bedrev stug- och båtuthyrning till fisketurister.
Också här har utvecklingen gått framåt. Idag bor vi två familjer i byn. Stugorna har idag en hög standard och man kan t.o.m. serveras en förstklassig måltid i grannarnas restaurang.

Vi som bor här

Hunden Takko, Adam, Anders, Anna-Eva och Amanda. Sommaren 2013.
Hunden Takko, Adam, Anders, Anna-Eva och Amanda. Sommaren 2013.


Noak i Virisen

Noak Axel Abrahamsson Noak Axel Abrahamsson

Få människor i fjällbygden är så omskriven och hade en så viktig roll i sin samtid som Noak Axel Abrahamsson allmänt kallad Noak i Virisen. Han levde mellan åren 1832 - 1927.
I mitten av 1800-talet kom Noak tillsammans med sin familj vandrande över skaren och bosatte sig vid sjön Virisen. Med sig hade de en eka och i den fanns alla deras ägodelar nedpackade.
Noak kom att bli känd för att han var synsk och ägde stora kunskaper i örtmedicin. I fjällbygden på 1800-talet lyste sjukvården med sin frånvaro. Om Noak i Virisen berättas det att han redan i förväg såg vem som skulle komma och vilka dennes åkommor var. Varefter han förberedde örterna så när vederbörande kom var medicinen redan iordningställd. Många var de han botade.
Noak hade även den egenheten att han hade ett blått och ett brunt öga. Han ligger begravd på gamla kyrkogården i Tärnaby.

Vision

Att kunna försörja sig på gården. För Anders att fisket ska få en större plats och för Anna-Eva att få hantverka mer i mohair och skinn.

Värdegrund

Att med naturen och djuren i fokus värna om den plats och de värden som blivit oss givna om än det är till låns. Var det inte en klok indian som sa: Vi äger inte jorden. Vi lånar den av våra barn.